Tydlighet och egna val……

Publicerat 10 januari 2011 av Kent Werner

Nu är vi inne i år 2011 och de flesta har väl börjat få upp farten efter alla helger. Själv har jag reflekterat en del över det där med tydlighet – alltså att vara tydlig i sin kommunikation.

Att vara tydlig är inte helt lätt, i synnerhet när vi inte säger som det är, vad vi anser, vad vi egentligen vill eller försöker ”gardera” oss genom att vara medvetet otydliga.

Jag förstår att en del människor som inte vill stöta sig med andra kan svara ja eller ”jag skall försöka” på en direkt fråga. Men detta är inte schysst mot någon. I synnerhet inte om den som säger ja eller ”jag skall försöka” – redan nu vet att de inte vill eller inte kommer att hinna.

Jag vill flagga upp att NEJ är ett alldeles utmärkt svar och dessutom tydligt. Det är ju jag som individ som bestämmer vilka val jag gör – Att inte välja är också ett val! Alla val får konsekvenser, men genom att säga NEJ till något jag inte vill så öppnar jag upp i kalendern för att säga JA till det jag verkligen vill.

Dessutom är det ju så att när någon får ”jag skall försöka” till svar så är det många av dem som hör ”JA, jag ska!” Detta skapar sedan en förväntning som inte infrias och vad har vi då? Just det, en konflikt, besvikelse och kanske i förlängningen bristande förtroende. Om detta händer flera gånger riskeras dessutom relationen att allvarligt försämras.

En annan konsekvens av ett sådant beteende är att den som försöker vara snäll och inte vill stöta sig med andra förmodligen får dåligt samvete och kanske undviker kontakt eller kommer med ”vita lögner” – något som också påverkar relationen.

Alltså, gör medvetna val! Ställ dig frågorna:

• Vill jag det här?
• Har jag tid?
• Vilka är förutsättningarna?
• Vilka alternativ har jag?
• Om jag säger JA, behöver jag säga Nej till något annat?
• Vad händer om jag säger NEJ?
• Vilka konsekvenser får mitt val? Kort sikt – lång sikt?

Kom sedan ihåg att när du väl gjort ditt val, så är det faktiskt DU som gjort valet och inte någon annan. Stå för ditt val. Visar det sig sedan, med facit i hand, vara ett dåligt val så finns det alltid lärdomar för dig att hämta.

Betänk att:

”Ett gott omdöme ofta är resultat av ett tidigare dåligt sådant.”

Kategorier: individ, kommunikation, människor, relationer, samarbete

Inga kommentarer »

Stress och utbrändhet……. – kan vara tecken på dåligt ledarskap.

Publicerat 13 oktober 2010 av Kent Werner

Såväl TV som dagstidningar har de senaste dagarna haft diskussioner om arbetsmiljö och stress. Detta är intressant och en av slutsatserna en professor i SVT 1 morgonsoffa drog var att ledarskapet som utövas är en stor påverkande faktor i hur människor mår på jobbet.

Människor har rätt till en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen säger också att arbetsmiljön skall vara god och att arbetsgivaren har ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas.

Det finns många faktorer som gör att medarbetare trivs eller inte med sin arbetssituation men det utövade ledarskapet är definitivt en väldigt betydelsefull faktor. Jag kan därför bli väldigt fundersam när jag hör chefer i olika organisationer uttrycka sig som att ” jag är en modern chef, jag delegerar.” eller ”jag är en delegerande chef”.

Ibland träffar dessa chefer rätt i sitt ledarskap, dvs när de har medarbetare som är tillräckligt kompetenta samt har självförtroende och eget driv. Dessa chefer riskerar dock med sitt ledarskap att ställa för stora krav på övriga medarbetare, som i de flesta fall gör sitt allra bästa för att göra ett bra jobb trots bristen på information, avgränsningar, prioriteringar och inte minst styrning.

För dessa medarbetare har inte chefen delegerat – han eller hon har abdikerat, vilket kan få förfärliga konsekvenser. En god vän till mig arbetar i en organisation vars närmaste chef ser sig själv som en delegerande chef, sa så här när vi träffades över en lunch – ”Det är ju jättejobbigt att inte få tillräcklig information eller återkoppling på det vi gör och vi har pratat om det i vår arbetsgrupp. Vi jobbar ju hårt och har ett pressat tidsschema och personligen känner jag mig inte utbränd, men djävligt vidbränd.” Denna arbetsgrupp hade lyft sina behov med sin chef som inte förstod problemet utan vidhöll att han litade på dem och därför delegerade. Han ville inte tillämpa något auktoritärt ledarskap utan ett mera modernt och mjukare sådant.

Jag ser risken som uppenbar att han kommer att få se sina medarbetare söka andra tjänster så snart de får möjlighet. I den bästa av världar inser denna chef eller chefens chef vad dessa medarbetare behöver – och ser till att de får det och då är de kanske på banan igen. Just nu finns det dock inga tecken på att detta skall ske……..

Detta företags slogan – ”Våra medarbetare, vår viktigaste resurs för att nå framgång” ses i ovan nämnda arbetsgrupp som ord utan värde.

Kategorier: chef, ledarskap, människor

Inga kommentarer »

Koll på språket…….

Publicerat 20 augusti 2010 av Kent Werner

Språkrådet har flaggat upp augusti månads nya ord som är – okonferens. Enligt språkrådets egen definition är okonferens ”helt enkelt en konferens, fast en ganska oplanerad sådan, runt ett speciellt ämne eller syfte. Inbjudan kan vara rätt öppen, och dagordning och eventuella talare fastställs ofta på plats, av alla tillsammans. Tanken är att kreativitet och nya möten ska främjas”.

Lite av kejsarens nya kläder kan tyckas men jag är övertygad om att även detta ord snart är ordentligt införlivat i språkbruket hos alla som vill visa att de är med på banan. För oss andra kan det vara bra att känna till vad det betyder när någon berättar att han eller hon kallat till en okonferens.

För att inte helt tappa greppet eller betraktas som gammalmodig kan du titta igenom språkrådets nyordslista  på  http://www.sprakradet.se/3455

Kategorier: kommunikation

Inga kommentarer »

Att vara chef är att vara närvarande……

Publicerat 19 augusti 2010 av Kent Werner

Efter en lång skön semester är det nu dags att börja varva upp till ”cruising speed” igen. Jag fick ett samtal från en VD häromdagen.Han och hans företag hade drabbats av det som bara inte får hända – en medarbetare omkommer när han utför sitt arbete. Denna chef hade gjort allt rätt i sina åtgärder för att hantera situationen men vi dryftade vad mer som kunde göras från företagsledningens sida och kom fram till några ytterligare saker som borde göras.

Denna händelse fick mig att reflektera över chefskapets komplexitet, men även ansvaret och förväntningarna som ligger på chefen. Att man som chef behöver ha en mental beredskap såväl som handlingsplaner, åtgärdsplaner och rutiner för att hantera de mest olika situationer – inkluderande dödsfall på jobbet, är oerhört viktigt. Att dessa handlingsplaner mm måste uppdateras regelbundet är väl självklart för de flesta men bör kanske läggas in i kalendern för att det verkligen skall bli gjort.

Jag tänkte också återigen på värdet av, att som chef, reflektera och att avsätta tid för just detta. Att ge sig själv möjlighet att dra alla lärdomar som finns att dra, även ur djupt tragiska situationer för att minimera risken för att dessa skall upprepas.

Kategorier: chef, ledarskap

Inga kommentarer »

Att det skall vara så svårt….

Publicerat 26 mars 2010 av Kent Werner

Nu har det hänt igen. En 14-årig  flicka blir sexuellt ofredad – våldtagen av en 15-årig skolkamrat Efter SVT-programmet ”Uppdrag granskning” går debattens vågor återigen höga. Man anklagar skolan, kommunen, kyrkan samt inskränkta vuxna kommuninnevånare  - och detta med all rätt. Företrädare för dessa har uppträtt på ett mycket svagt sätt, har inte tagit del av den så kallade verkligheten eller skaffat sig korrekt information men framför allt inte tagit sitt ansvar genom att sätta ner foten ordentligt och agera fullt ut som de lär – MEN, någonstans finns det också föräldrar som inte heller tagit sitt föräldraansvar på allvar.

Många föräldrar vågar inte vara föräldrar  fullt ut utan de fördrar att vara kompisar eller ”curlare”. Det tragiska är att de i bästa välmening agerar som de gör och tror att de hjälper sina barn och ungdomar –  men intention och effekt är nu inte samma sak. Några föräldrar har också av olika skäl valt att vägra se det uppenbara. Det kan för dessa, i allra högsta grad, vara aktuellt att återigen reflektera över sin vuxenroll.

Några av föräldraskapets viktigaste uppgifter, förutom att ge sina barn mat, husrum och en trygg uppväxt, är också att vara goda rollmodeller, sätta gränser och aktivt bidra till att ens barn växer upp till ansvarsfulla medborgare med integritet samt en god etisk och moralisk grund. Att inte aktivt verka för detta genom att själv, som vuxen eller förälder, visa integritet och stå upp för det jag anser rätt samt stå upp för de svaga och utnyttjade – är inte schysst!!!!!

Jag kan tillåta mig att fundera och reflektera en hel del om alla dessa barn som springer omkring i vuxna kroppar och kan då tycka att det är dags att skärpa till sig. Att faktiskt stanna upp, reflektera över sina val men också jobba med sig själv och sina beteenden, inte bara bli äldre i levnadsår utan också växa upp – mogna som människa och faktiskt bli bra vuxenrollmodeller för våra barn och ungdomar.

Våra barn förtjänar det.

Kategorier: människor, respekt

Inga kommentarer »