Att leva eller inte leva som man lär……….

Publicerat 5 mars 2010 av Kent Werner

Följer debatten om hushållsnära tjänster och läser olika debattörers syn på detta ämne. Kan dock inte undvika att förvånas över hur svårt det är för våra politiker att verkligen leva som de lär. Detta med att påstå sig stå för något men sedan visa något helt annat i sitt beteende. Detta är inget nytt. Niccolo Machiavelli skrev om detta redan år 1513 i sin bok ”Fursten”. Boken som ger råd om hur man skaffar sig makt – och behåller den. Idag läser vi om det ganska ofta – att medlemmar i den lagstiftande församlingen, företrädare för olika partier (oavsett partifärg) m fl utnyttjar förmåner och system som de uppger sig vara motståndare till och försvarar sig med att ” det är ju inte olagligt”. Nej, det är det inte, men deras trovärdighet får ju ganska många repor i fasaden.

Vi har läst avslöjanden om mygel med lägenheter, fusk med TV-licenser, höga polischefer som utnyttjar de unga flickor de påstår sig försvara och skydda, präster som inte lever upp till det kristna budskapet mm mm mm

Med dessa ”förebilder” kan jag förstå att det kan vara svårt för många att ha tilltro till politiker, företrädare för olika samhällsfunktioner m fl. Det är då lätt att gå vilse i den etiska- moraliska skogen eftersom deras inre kompass inte stämmer överens med hur ”andra” gör. Vi måste börja konfrontera och ställa krav på ansvarstagande från de som är företrädare för samhällsfunktioner, organisationer, företag och inte minst våra politiker.

Ett råd till dessa kan vara att läsa boken Chefens moraliska dilemma av Blanchard & Peale.  I denna bok tar författarna upp tre frågor som alla bör ställa sig när man är i färd att ta ett beslut om handling eller beteende. Dessa tre frågor är:

• Är det lagligt? (dvs strider det mot lagen eller mot företaget/organisationens riktlinjer och policies)
• Är det skäligt? (dvs är det ekonomiskt försvarbart, är kostnaderna – tid, pengar mm rimliga)
• Tål det ”syn”? (dvs vad kommer jag att tycka om mig själv efteråt? Kommer mina väljare, min chef, mina medarbetare, min familj, mina vänner etc att ha fortsatt förtroende för mig om det kommer till deras kännedom? kommer jag att vara stolt över mig själv?)

Dilemmat är att många idag har en trasig inre kompass och därför gör som andra gör och det är här det blir riktigt allvarligt eftersom ”andra” i allra högsta grad inkluderar de som borde veta bättre dvs våra folkvalda, utsedda samt anställda företrädare och tjänstemän.

För att kunna veta vilken väg som är den ”rätta” för var och en är det viktigt att reflektera men också samtala om etik, moral och inte minst ansvar. Detta för att öka medvetenheten om vars och ens rätt att själva göra egna val men också att denna rätt innebär ett  personligt ansvarstagande för konsekvenserna av dessa egna val. Att vara klar över sina värderingar gör också att man har klart för sig vart den inre kompassen pekar. Detta kan underlätta beslutsfattning avseende förhållningssätt och beteende samt kan ge en ökad stabilitet som också kommer att synas utåt.

Människor som lever som de lär uppfattas ofta som tydliga och med integritet. Genom detta förhållningssätt blir de mer trovärdiga och ökar därigenom sina möjligheter att påverka andra.

Kategorier: chef, respekt, trovärdighet

Inga kommentarer »

Svårt för kvinnor……

Publicerat 1 februari 2010 av Kent Werner

Har funderat en del över varför kvinnor har så svårt att finna sig tillrätta i mansdominerade yrken. Uppenbarligen är det inte fel på deras kompetens eller motivation. De har både vilja och ambition att göra ett bra jobb, men sedan händer något. De har jobbat ett tag och upplevt motvinden från många män som, kanske eller förmodligen, upplever sin position som hotad. Grabbarna sluter leden och det är då mycket svårt att vara kvinna – eftersom de uppenbarligen inte är män är det också svårt att bli en av grabbarna – fullt ut.

Jag har också kommit i nära kontakt med åtminstone två arbetsplatser där män på ett flagrant sätt gynnas av – just det – manliga chefer. Kan det verkligen vara så att vi nu – vi skriver faktiskt 2010 – inte har kommit längre i vår syn på kvinnor än att det är bra att ha dem i organsationen men när det kommer till kritan så väljer vi män en man.

Detta beteende har ju faktiskt ett pris. Många duktiga, kompetenta och engagerade kvinnor tappar sugen och söker sig till en organisation som har förmågan att uppskatta deras kvalitéer. Vägen dit kan vara mycket jobbig. Jag tycker detta är mycket ledsamt. Dels för det mentala och känslomässiga priset som dessa kvinnor får betala men också för omedvetenheten i många organisationer och företag – att det faktiskt är på detta sätt. Prislappen för företag som inte kan ta hand om och förädla denna kompetens kan också bli tämligen hög.

I en artikel i tidningen Veckans Affärer (mars 2009) skriver Camilla Wagner, att Svenska företag tvingas rekrytera för minst sex miljarder för att ersätta kvinnor som inte befordras och hoppar av – och siffran kommer att accelerera.

Har vi råd med detta?

Kategorier: ledarskap, respekt, trovärdighet

Inga kommentarer »

Chefen kan göra dig sjuk……

Publicerat 8 november 2009 av Kent Werner

Är chefen påfrestande? Inte nog med att det kan göra dig sjuk – din framtida hälsa riskeras också. Medicine doktor Anna Nyberg vid Karolinska institutet i Stockholm påvisar i sin avhandling (oktober 2009) ett tydligt samband mellan hur de anställda uppfattar chefen och hur de själva mår. Ett dåligt ledarskap leder till fler sjukdagar medan en inpirerande chef ger friskare personal.

Enligt Anna Nyberg finns det två typer av dåliga chefer: Den som leder på ett ovänligt sätt och den som inte leder alls. Den förstnämnda typen tär mest enligt Nybergs studie.

Jag coachar för närvarande en mellanchef i en organisation som har en chef som dessvärre faller inom ramen för båda kategorierna. Jag kan, efter att ha fått stor insyn i denna organisation, lätt konstatera att detta utövade ledarskap resp icke-ledarskap ger en mängd olika negativa spin-off effekter – såsom bristande engagemang, låg kreativitet, konflikter, osäkerhet, låg proaktivitet samt medarbetare som flyr organisationen. De ekonomiska konsekvenserna av detta ledarskap kan för organisationen lätt bli mycket stora.

Oftast är det inte något fel på personerna som blir utsedda till chefer – men de kanske helt enkelt inte har rätt förutsättningar eller rätt personlighet för detta jobb. Det kan också vara så att de i sin tur har chefer som tror att de delegerar när de i stället abdikerar och följaktligen inte ger den nytillträdde chefen det de behöver för att lyckas i sitt ledarskap.

Jag har också funderat mycket över den eller de som tillsätter chefer utan att säkerställa att dessa håller måttet fullt ut. Varför är det så svårt för en del att ta konsekvenserna – och ansvaret för en dålig rekrytering.

Tidigare studier har visat att många medarbetare slutar  på grund av upplevt dåligt ledarskap hos sin närmaste chef samtidigt som många inte vill bli chefer eller slutar som chef på grund av att förväntningar och krav upplevs som för höga. Konsekvensen av detta borde vara att nu, inför en förväntad uppgång i det ekonomiska klimatet, säkerställa att chefer – oavsett nivå, har rätt förutsättningar för att ge sina underställda det ledarskap de behöver för att kunna bli så bra de har potential att bli. Alltså att bli effektiva, kreativa, engagerade tillgångar för företaget eller organisationen.

Inga relationer kommer gratis – de måste vattnas och gödas för att växa sig starkare. Återigen kan vi alltså konstatera att både chefer och medarbetare är varandras arbetsmiljö och att det finns uppenbara vinster i att investera tid och energi för att utveckla och förbättra relationer.

Kategorier: chef, kommunikation, lagarbete, ledarskap, organisation, relationer, respekt, samarbete

Inga kommentarer »

Lagarbete är ingen sällskapslek

Publicerat 12 oktober 2009 av Kent Werner

Ett team har en gemensam uppgift, det är grunden. Att arbeta tillsammans med uppgiften skall ge mervärde, mer kunskap och fler infallsvinklar som i sin tur genererar kreativare lösningar.

Om uppgiften kan utföras av enskilda individer finns ingen anledning att du skapar ett team. Det krånglar snarare till det. Teamet skall vara ett medel för att nå uppsatta mål, inte ett mål i sig. Att arbeta tillsammans med uppgiften skall ge mervärde, mer kunskap och fler infallsvinklar som i sin tur genererar kreativare lösningar.

Ordet ”team”

är ju som du kanske vet en akronym (ett ord som är skapat av begynnelsebokstäverna i andra ord) och står för Together Each Achieve More – man vill att 1 + 1 = 3. Om man man kokar ner alla definitioner på vad ett team är till minsta gemensamma nämnare så återstår följande:

• Team har tydliga och gemensamma mål.
• Team måste arbeta nära tillsammans för att nå målen.
• Team utvärderar regelbundet sitt arbete.

Teamanda eller laganda är också ett fundamenta för ett effektivt team, men som i alla relationer så uppstår inte denna av sig själv. Det tar lite tid att bygga ett team och det kräver kontinuerligt underhåll för att fungera väl. Du kan men nedanstående ”checklista” testa om din grupp är ett team.

Gruppens medlemmar:

• har ett eller flera tydliga och gemensamma mål
• delar tid och andra resurser
• löser problem tillsammans
• är beroende av varandra för att nå målen
• tar ömsesidigt ansvar
• har ett gemensamt arbetssätt
• har tydliga ramar för ledarskap och olika roller
• präglas av respekt, omtanke, ärlighet och tydlighet
• tillåter både individerna och gruppen att utvecklas
• följer upp och utvärderar samt förbättrar sitt arbetssätt
• har stöd i organisationen
• har roligt och trivs tillsammans

Kategorier: chefsutveckling, gemenskap, grupp, individ, lagarbete, mål, respekt, resultat, team, teambuilding, ugl

Inga kommentarer »